Äntligen har det lossnat. Så här i elfte timmen. Men dock, det går bra nu. Jag skriver så att jag får skavsår på fingrarna och timmarna snabbspolas förbi. Och jag börjar tro att jag kanske faktiskt fixar den här deadlinen. Men som jag har våndats. Småskrivit, läst, klurat, raderat, stirrat på skärmen. Undrat vad fan jag håller på med. I veckor. Och som vanligt lossnar det i elfte timmen.
Och då, helt out of the blue, drabbas jag av hybris. Jag nöjer mig inte med att slöjda ihop denna uppgift utan börjar dra upp planer för hur mycket jag kan få ur mig den närmsta veckan. Och i mina värsta stunder av övermod är det i princip hela avhandlingen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar