Har ikväll bjudit hem min kära kollega Adam på middag. Tänkte passa på eftersom Ted inte är hemma ikväll. Hur låter det egentligen? Om man inte känner Adam skulle man nog tänka att det inte låter som en sådär jättebra idé. Men både jag och Ted tycker att det är fullständigt logiskt.
Vi satt och pratade om det här vid frukosten i morse. Om hur grannarna kommer att kika in genom våra radhusfönster (mycket bra insyn från gångvägen) och tänka: Där sitter hon och äter middag själv med en okänd man. Undrar vart hennes sambo är? Och hur de senare kommer att fråga honom om han var borta just den kvällen, och så kommer radhusskvallret att vara igång på allvar. Jag kom också på den eminenta idén att jag skulle ta med Adam på dagishämtningen och presentera honom lite undvikande som "god vän och kollega". Då kan vi få en riktig spinn på skvallret.
Jag vet ju av egen erfarenhet hur man sitter vid köksbordet och iakttar grannarnas förehavanden. Typ, "där kommer snabbmatsmannen med en Max-påse igen! Är det tredje eller fjärde gången på MAX denna vecka? Nu är det väl ändå dax för lite variation. Pizza i morrn kanske?" eller "hurtiga paret, dom är helt klart sådana där som har det sjukt städat hemma. Träningskläderna sitter sådär perfekt. Om en lite söm skulle sitta fel så skulle dom lämna tillbaks direkt", eller "har du sett vad han mittemot blivit smal! Ja, och han är ju ute och går stavgång vareviga morgon. Frun också."
Patetiskt som fan, men ganska kul. Så jag ser lite fram emot att få sätta igång en egen liten radhusskandal. Om inte annat för att våra grannar ska få nåt att prata om så här en snöig tisdag i maj.
tisdag 4 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hittade din blogg av en slump och sitter nu och skrattar åt meningen "där kommer snabbmatsmannen...". Jag har tänkt exakt samma sak och kallar nog också honom för snabbmatsmannen. Ska försöka smyga förbi nästa gång så att jag inte börjar figurera i din blogg. :)
SvaraRadera