Att skriva artikel har visat sig likna såskokande. Man börjar med att hälla en massa olika saker som på papperet inte alls ser ut att höra ihop i en kastrull. Sött, surt, salt och beskt, men även helst av olika konsistens. Sedan låter man detta innehåll koka på mediumvärme under en mycket lång tid. Ju längre kok desto fylligare sås. Men man får passa sig för att koka alltför länge, för då blir det bara torrt och bränt. Och så får man vara noga med temperaturen. Medel var det. För låg temperatur- då händer inget med såsen, och för hög temperatur- då kokar det över och man kan räkna med bränd doft och rökutveckling. När såsen kokat tillräckligt länge så kommer den att ha reducerats till en bråkdel av sitt ursprung och alla smaker kommer att ha smält samman på ett mycket smakfullt och naturligt sätt. Till en helt egen och originell smak faktiskt. Man kommer kanske att tänka, men vad lite sås det blev av så mycket ingredienser. Och här står man inför ett vägval. Att antingen kort och gott servera essensen av allt det goda rakt av. Eller så kan man ju på klassiskt maner spä på med ordentliga mängder av grädde och smör- man behåller grundsmaken, men fyller ut med lite volym som ger såsen en fin inramning. Men det det beror såklart på vem man ska servera såsen till och vilka tillbehör såsen ska ackompanjera.
Så här såg det ut idag när jag och min handledare kokade sås av mitt resultat från skrivarlyan. Tror det blir en rätt god sås faktiskt. Inte mycket smör och grädde ännu dock.
måndag 17 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar