Mål och nya mål

Har tränat hela våren med målet att springa Vårruset på en hyggligt bra tid. Under 25 minuter skulle det bli. Igår knallade jag runt banan på 45. Med halsont och snorig näsa. Absolut svinbitter. Omsprungen av hundratals supertaggade löpare fick jag snällt linka fram i vägrenen. Det blev inte på något sätt som jag hade planerat. What to do next? Anmäla mig till nytt lopp? Och typ isolera mig veckorna innan?

Inser dock vikten av mål i stort. Har nog alltid (trots bättre vetande....) varit rätt så svalt inställd till personliga mål och på något sätt ansett att jag inte alls drivs eller påverkas av mål. Men det kan man ju egentligen bara anse om man 1. inte har några mål eller 2. sätter upp mål som är för lätta att nå.

Har som mål att bli klar med en kursuppgift denna vecka (ett tufft mål som på papperet verkar rätt omöjligt). Sjuka barn, förkylning och andra käppar i hjulen har försvårat saken, men nu känner jag helt plötsligt att detta är fan det viktigaste i livet just nu! Jag skriver så att datorn kokar, i sängen, under sängen, i soffan, i sömnen. Har till och med övervägt att skriva lite inne på toaletten.

Min sambo har alltid påstått att jag är en tävlingsmänniska och jag har alltid viftat bort detta som att det är lite fult att tävla. Att jag är lite förmer. Tävling är inget för intellektuella. Men så fan heller, nu ska här tävlas, både på jobbet och i spåret.

Kritisk realism och en mosig hjärna

Börjar en ny kurs på måndag. Om kritisk realism. En doktorandkollega övertalade mig om den kritiska realismens förträfflighet. Och jag tänkte väl att det kanske kan vara nåt. Eller inte. Men jag ger det väl ett försök. Fick låna en bok av en annan kollega, "Att förklara samhället". Och började läsa. Och fy tusan vilken bra bok det är! Vart har det här perspektivet gömt sig hela mitt liv? Känner mig nästan lurad. Men hur som helst känns det skönt att få det bekräftat att det finns en objektiv verklighet!

Skulle kopiera några sidors läsning ur en av kursböckerna igår. Kopiatorn krånglade och och jag var rätt uppretad efter 10 pappersstopp i rad. Jag tittade på boken jag kopierades titel "Explaining society" och tänkte att fy sjutton vad dåligt av de svenska författarna ovan att bara rippa en engelsk titel. Fantasilöst och dålig stil! Ännu värre eftersom det verkade vara några svenskar som skrivit även denna engelska titel. Eller vänta nu..... Kan det vara så...?.. Japp, I am an idiot. Samma bok. Jag står här och kopierar översättningen.

I sådana lägen undrar jag om jag verkligen är lämpad för det här jobbet.