lördag 26 februari 2011

You go Nicke Borg

Heja heja Nicke! Äntligen lite stil på mello. Hoppas att det går riktigt bra för honom, men inte alltför bra. Det vore kul att få se honom live i Sundsvall nästa lördag. Så trots att han är klart bäst i år hoppas jag ändå att det bara går lagom bra så att jag får nån behållning av det i mitt tycke något sopiga startfältet i sunkan.

måndag 21 februari 2011

Terapi

Efter en riktig skitdag ägnar jag mig åt en stunds självhjälp. Familjen annorlunda. Mina frustrationer och martyrtankar blåses snabbt bort av 10-barns familjen som ska skaffa pass eller 8 kids på Ullared. Rena rama terapin för en sliten och understimulerad mor som tycker synd om sig själv. Mina två halvgnälliga kids och ändå relativt välstädade hem framstår helt plötsligt som rena rama paradiset.

Italienska for dummies

På onsdag kör min kvällskurs i italienska igång. Jag och en polare (även kollega) ska klyschigt använda vår föräldraledighet till att förkovra oss i ett nytt språk. Har tänkt lära mig italienska i många år, men har alltid hittat någon anledning att låta bli. Men nu finns det förhoppningsvis inga anledningar att hoppa av.

Jag har någon slags uppfattning om att jag kommer att ha sjukt lätt för italienska. Att det kommer att komma till mig och att jag kommer glida omkring på någon bymarknad och pruta och slänga käft med italienska skoförsäljare redan till sommaren. Vet inte riktigt vart denna hybris kommer från. Kanske tror jag att ytterst sporadiska kunskaper i franska och tyska på något sätt ska adderas till en naturbegåvning i italienska.

Vi får väl se efter onsdagen. Antagligen kommer mina förväntningar ha grusats och jag kommer att ha fullt sjå med att hitta sätt att smita från läxläsningen.

Solsidans kurs dalar

Hela svennesveriges söndagshöjdpunkt. Klockan 20 är man bänkad. Med svinhöga förväntningar på att få sig ett gott skratt av igenkänning eller förfasande, precis som förra säsongens genidrag. Så även jag. Men det blir liksom inte så bra. Inte så där på gränsen till realistiskt så att man får kalla kårar av att det skulle kunna vara jag och mina grannar typ. Det känns som om manusförfattarna har fått idétorka och spårat ur på en massa situationer som faktiskt inte alls går att känna igen sig i. För det är liksom för mycket av det goda. För stereotypa karaktärer, Ove är för snål och Fredde är för tekniksnobbig. Hela grejen var ju att man kunde känna igen sig.

Men i alla fall, man bänkar sig ändå varenda söndag och hoppas på att det ska ha blivit bättre.

fredag 18 februari 2011

Sailor och Pekka upphittade


Har jagat med ljus och lykta efter en fantastisk barnbok av konstnären Jockum Nordström. Utan resultat. Men idag hittade jag den på en internetbokhandel i USA. JAg beställde genast ett par ex.

Det där boksnobberiet går alltså igen även när jag väljer litteratur till mina barn. Inte fanken duger det med vanliga barnböcker, nej mina ungar ska tidigt introduceras för den liiiite bättre litteraturen. Och min sons rum börjar snart att svämma över av böcker eftersom vi ägnat oss åt det min kloka lillasyster kallar för "litterär amning" (sjuk benämning för övrigt) sedan spädbarnstiden. I know, jag är en boksnobb, och jag får skit för det när Axel själv föredrar filmen "Cars" framför allt annat.

Tror kanske att Sailor och Pekka kommer att ge mig mest behållning, men nåt måste jag ju sysselsätta mig med.

Long time no see

Har haft lite att stå i så att säga. Fått barn faktiskt. Allt väl med livet som tvåbarnsmor. Har torkat spyor igår och snor idag. Men annars ska jag inte klaga. Börjar hitta tillbaks till någon slags normal rutin så jag hoppas kunna skriva lite mer. Däremot går det lite halvsegt med tänkandet och läsandet. Hjärnan verkar ha tagit semester helt, men det är väl som det ska vara.