Med öronproppar och ögonmask

När jag är stressad sover jag dåligt. När det börjar att bli ljust ute sover jag dåligt. När min son sover dåligt sover jag dåligt. När jag hör ljud sover jag dåligt. När jag sover på ett nytt ställe sover jag dåligt. Och när allt detta sammanfaller sover jag extremt dåligt. Detta inträffade i helgen. Förutom kanske att jag inte var direkt stressad på förhand. Men det blir man ju automatiskt å andra sidan när man inte kan somna. Vi var i fjällen med goda vänner och deras nyfödda son. Jag och min sambo sov på ett mysigt loft, vår son i ett sovrum på nedervåningen och den nyblivna småbarnsfamiljen också på nedervåningen. Som spädbarn gärna är, var den lilla rätt så dryg på nätterna. Och det blev ljust som attan på loftet eftersom panonramafönstret mot fjället låg direkt i vårt blickfång. Och voila, jag var sömnlös. Spenderade timme efter timme med att lyssna på diverse ljud, såsom spädbarnsskrik, nyblivenförändrardiskussion kring den bästa lösningen för att få lillgrisen att sova. Och det mest irriterande av allt, min sambos lugna andetag, eftersom han sov djupt genom hela förloppet. När allt blev tyst och lugnt, ja då var det redan ljust ute och sömntåget hade passerat stationen för länge sedan. Efter två nätter insåg jag att jag måste ta till extrema metoder. Längst ner i väskan hittade jag ett par öronproppar och pluggade in dessa vid sovdags. Och sov således som en gris hela natten. Jag älskar öronproppar! Jag har i princip alltid med mig öronproppar när jag åker någonstans, men även en ögonmask så att jag inte ska bli drabbad av onödigt ljus. För något år sedan, när vår son var rätt liten, sov jag även med öronproppar och ögonmask hemma. Kan verka sjukt, men funkar som en klocka. Dessutom var det alltid jag som vaknade först om sonen vaknade på natten. Min sambo sov lugnt igenom allt. Med proppar och mask är det jag som sover lugnt igenom allt. Love it.